sueco
svenska
lenguas indoeuropeas · Suecia, Finlandia
Peligro de extinción: Segura — La hablan todas las generaciones y los niños la aprenden de forma natural.
Hej, trevligt att träffas.
El viento del norte y el sol
Nordanvinden och solen grälade om vem av dem som var starkast. Just då kom en vandrare gående längs vägen, klädd i en varm kappa. De kom överens om att den som först fick vandraren att ta av sig kappan skulle anses vara starkast. Nordanvinden blåste av alla krafter, men ju hårdare den blåste, desto tätare svepte vandraren kappan omkring sig. Till slut gav nordanvinden upp. Sedan sken solen varmt, och genast tog vandraren av sig kappan. Därför var nordanvinden tvungen att erkänna att solen var starkare.
- El artículo definido se pega al final del sustantivo: 'en bil' (un coche) se convierte en 'bilen' (el coche).
- Los verbos no cambian según la persona: 'jag är' (yo soy), 'du är' (tú eres), 'han är' (él es).
- Tiene acento tonal: 'anden' puede significar 'el pato' o 'el espíritu', según la melodía.
- Las letras å, ä y ö van al final del alfabeto.