Schwedisch
svenska
indogermanische Sprachen · Schweden, Finnland
Gefährdung: Sicher — Alle Generationen sprechen sie, Kinder lernen sie ganz selbstverständlich.
Hej, trevligt att träffas.
Nordwind und Sonne
Nordanvinden och solen grälade om vem av dem som var starkast. Just då kom en vandrare gående längs vägen, klädd i en varm kappa. De kom överens om att den som först fick vandraren att ta av sig kappan skulle anses vara starkast. Nordanvinden blåste av alla krafter, men ju hårdare den blåste, desto tätare svepte vandraren kappan omkring sig. Till slut gav nordanvinden upp. Sedan sken solen varmt, och genast tog vandraren av sig kappan. Därför var nordanvinden tvungen att erkänna att solen var starkare.
- Der bestimmte Artikel hängt am Ende des Substantivs: Aus 'en bil' (ein Auto) wird 'bilen' (das Auto).
- Verben ändern sich nicht nach der Person: 'jag är' (ich bin), 'du är' (du bist), 'han är' (er ist).
- Es hat einen Tonakzent: 'anden' kann je nach Melodie 'die Ente' oder 'der Geist' bedeuten.
- Die Buchstaben å, ä und ö stehen ganz am Ende des Alphabets.